Försäkringskassan frågade mig i dag vad jag ska göra när jag blir frisk. Herregud, jag kan ju knappt tänka på vad jag ska göra nästa vecka. Men visst, hjulen börjar snurra och nu sitter jag här och funderar. Jag är sjuk i en sån sjukdom som man aldrig blir frisk ifrån, man blir bara symptomfri så jag måste hitta ett yrke som jag klara av med det i åtanke. Jag ska inte ha ett för stressigt jobb, inte socialt och absolut inte inom vården. Så det lutar ju åt att jag måste utbilda mig för att kunna hitta ett jobb. Men till vad?

Tänk vad bra samhällets skyddsnät är när det faktiskt fungerar. När pengarna kommer in på kontot i tid och människor som behöver hjälp får det. Fkassan har beviljat mig ersättning för att börja simma, det hade jag aldrig haft råd med annars och jag behöver verkligen röra på mig för att må bra. Kanske vore det läge för friskvården att titta på sina priser. 60 kr för att simma/ bada är alldeles för högt, Speciellt för dom utsatta grupperna i vårt samhälle. Alla ska ha råd att må bra.

På tal om utsatta grupper, för man ska få lämplighetsintyget för att få börja övningsköra så ska man fylla i vilka mediciner man äter, äter man något som dom anser är en risk måste mag sedan betala en avgift för att ens läkare ska skriva ett intyg att man är lämplig Som förare. 1200kr. Sparka lite mer på mig är ni snälla. Känns som ett personligt påhopp.

Nu börjar det äntligen kännas som höst och jag kan med gott samvete tända några ljus till frukosten medan regnet smattrar mot köksfönstret. Mysigt!  kanske inte lika mysigt då hundarna ska ut.